Crossfajten

Tierp ville profilera sig genom ett gymnasieprogram med motocross. Man ville också bygga en crosshall. Den är nu bara ett skal och nya kommunstyret funderar på vad det ska göra. Tidigare »starke man«,

Bengt-Olov Eriksson (S), lovade i somras att den skulle vara klar nu. Nya kommunbasen Sara Sjödal (C) lovar »besked om hallens framtid om några veckor«. Redan 2015 såg de att priset var för högt. Då dök Qlur (!) AB upp som avbrutit bygget av Sveriges största ridhus i Borlänge. Stommen togs till Tierp och ett avtal slöts  där kommunen skulle betala 600 000 kronor per år i hyra i 15 år.

»Det blir ett ännu större intresse för vår motocrossinriktning«, sa kommunalrådet.  »Ett lyft för hela kommunen«, sa näringslivschefen. Kommunen stod för markjobb för 12 miljoner kronor. Men i slutet av 2017 blev den och Qlur (som nu heter MX-hallen) osams. Kommunen sa upp avtalet men företaget hävdar att kommunen är skyldig dem 1,2 miljoner.

I våras köpte Tierps kommunfastigheter hallen för 6 miljoner. Men man vet inte hur den ska slutföras. »Vi har ju aldrig byggt en crosshall förut«, sa vd Roger Kjettselberg. Man ville göra studiebesök i hallar i Vallentuna och Tibro. Men fick nej: »Vi ses som konkurrenter.«

Fullmäktige har inte godkänt hallen som kostat kommunen 20 miljoner. Inget konstigt, sa Bengt-Olov Eriksson: »Inte ens jättestora investeringar behöver tas upp och diskuteras som egna frågor. Det kan jag inte tycka.« Utan hall åkte 36 elever i stället till Spanien för crossträning. Fast det blev dyrt: »Det där med Spanienresor blir för kostsamt«, sa utbildningschefen. 

Nu ska bråket med Qlur om de 1,2 miljonerna upp i tingsrätten. Revisorerna ska reda ut hur kommunen egentligen gör investeringar. Allt pekar mot ett minusresultat på 20 miljoner i kommunen i år. Utan crosshall.

Inlägget Crossfajten dök först upp på Fokus.

De rika skälver på bio

När »Babel« av den mexikanska regissören Alejandro González Iñárritu kom 2006 bar den på ett förkrossande politiskt budskap i det faktum att alla vita och välbärgade västerlänningar klarade sig relativt oskadda igenom filmens meningslösa och globaliserade våld och övergrepp, medan de fattiga från tredje världen krossades.

I år gästar mexikanska Alejandra Márquez Abellas societetsdrama »The Good Girls« filmfestivalen i Stockholm. Filmen utspelar sig under det ekonomiska krisåret 1982 i Mexiko, men på fler än ett sätt förs tankarna till dagens klimatkris och amerikanska handelskrig och bojkotter.
Det är ett tydligt tecken för vår tid att det numera är medelklassen och överklassen som skälver. I »The Good Girls« skakas de verkligt rika av såväl vattenbrist som av dålig dollarkurs och riskminimerande amerikanska investerare, medan de kämpar för att hålla fasaden uppe.

I den franskmarockanska filmen »Sofia«, av debuterande långfilmsregissören Meryem Benm’barek går mönstret igen. Det patriarkala marockanska samhället gör allt för att kontrollera kvinnors sexualitet, men i det förtryckande system som blir resultatet tas alla lager i samhället gisslan, överklassen, medelklassen och underklassen, var och en på sitt sätt, män såväl som kvinnor.

Konsten tar tempen på vårt hälsotillstånd. Och den visar tydligt att medelklassen inte känner sig trygg längre, inte någonstans. Inte heller utanför väst.

Inlägget De rika skälver på bio dök först upp på Fokus.